I detta inlägg följer en hel del information kring nässelutslag, nässelfeber, Urtukaria (kärt barn har många namn).
Det första man bör veta om nässelutslag är att det mycket sällan är något farligt. Det är absolut ett jobbigt och besvärande tillstånd men somsagt oftast helt ofarligt!
Nässelutslag visar sig som blekröda utslag i huden och ofta med en lite rödare kant, ibland knappt synligt.
Utslagen brukar vara aningen upphöjda och huden är prickig/flammig. Som regel kliar nässelutslag väldigt mycket och ibland ger de även en "brännande" känsla och huden kan även kännas lite varmare (där av namnet nässel-feber).
Utslagen kan variera i form allt från enstak utslag till stora områden och typiskt för nässelutslag är att de snabbt kan ändra form/färg och förflytta sig på kroppen.
Orsaken till nässelutslag är att histamin frigörs i kroppen. Histaminet får då blodkärlen i huden att öppna sig och släppa ifrån sig blodvätska genom huden. På grund av blodvätskan som samlas i huden, bildas det röda fläckar som vi kallar för nässelutslag
Ibland sker detta pga att man ätit eller kommit i kontakt med något man inte tål, men oftast vet man inte varför histamin frisättningen sätter i gång men infektioner och virus kan vara en av anledningarna.
Barn får nässelutslag i en mycket större utsträckning än vuxna. Detta beror bland annat på att de är mer utsatta för infektioner. Ett barn med nässelfeber kan också få utslagen på handflator och under fötterna, detta kan vara viktigt att uppmärksamma så att det kan behandlas. Barnet får du svårt att gå och vill gärna bli buret. Vid nässelutslag hos barn kan det vara väldigt svårt att veta vad som orsakat utslagen men om man misstänker att det är något i födan eller att nässelutslagen uppkommer mer än en gång bör man uppsöka en allergispeciallist som kan utreda eventuella allergier.
Det vanligaste som man använder som en behandling av nässelutslag är antihistamin (gärna med klåddämpande egenskap). Antihistaminet fungerar som så att de motverkar att histamin bildas, och på så sett motverkar nässelutslagen helt. Fungerar inte det använder man kortison eller adrenalin.
Enligt sjukvårdrådgivningen 1177 så skall man kontakta vården om...
Om man har mycket besvär med klåda, eller om utslagen förvärras bör man kontakta vårdcentralen för råd om behandling. Om utslagen inte försvinner inom en vecka bör man också kontakta vårdcentralen.
Om man får nässelutslag mer än en gång, eller om man själv misstänker att man är allergisk kan man kontakta en läkare på vårdcentralen för att få hjälp att utreda orsaken.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.
Tecken på att man behöver vård omedelbart
I ovanliga fall kan nässelutslagen övergå i en allergisk chock.Först kan man till exempel känna att läpparna och tungan domnar, eller att man blir röd i ansiktet. Man kan även få klåda som ofta börjar i hårbotten och som sedan sprider sig till ansiktet, näsan och tungan. Det kan även klia i händer och under fotsulor. Om man får ovanstående symtom ska man ringa 112 för ambulans eller snabbt söka
hjälp på sjukhus. Får man inte behandling kan man snabbt bli sämre.
hjälp på sjukhus. Får man inte behandling kan man snabbt bli sämre.
Det finns många varianter utav nässelutslag. Här nedan följer en lista över de flesta varianter på nässelutslag...
Quinckeödem / angioödem:
Vid Quinckeödem bildas nässelutslag som stora svullnader vid öga, näsa, mun och läppar. De bildas där hud och slemhinna möts och kan ibland också göra så att slemhinnan i halsen svullnar upp. Då bör man kontakta en akutmottagning.
Ljusurtikaria:
Ibland kan nässelutslag orsakar av överkänslighet mot ljus. Detta kallas ljusurtikaria och är ganska ovanligt. Nässelutslagen kan uppstå efter bara några minuter i solljus och därför bör den person med ljusurtikaria undvika solen till den grad att den är symtomfri.
Köldurtikaria:
Vid köldurtikaria bildas vid kyla och/eller när det blåser. Oftast kan 5 grader räcka för att nässelutslag, rodnad och svullnad i händer och ansikte. Den med köldurtikaria bör undvika att dricka kallt vatten eller äta glass. Att bada i kallt vatten kan vara allvarligt och orsaka allvarliga nässelutslag.
Kontakturtikaria:
Kontakturtikaria är en allergisk reaktion mot någonting man har haft kontakt med. Till exempel latex, pälsdjur, jordnötter, nässlor osv. För att slippa nässelfeber vid kontakturtikaria är det viktigt att veta vad ämnerna som man bör undvika finns.
Kolinerg urtikaria (ansträngningsurtikaria):
Kolinerg urtikaria är en sorts urtikaria som ger nässelutslag vid ökad kroppstemperatur. Framförallt vid stress, feber, varma bad eller varma sommardagar. En person med kolinerg urtikaria har oftast sjukdomen ett par år för att den sedan ska försvinna.
Dermografism:
Vid dermografism bildas ett nässelutslag där man rivit sig. Huden blir utstående och blekröd och utslagen sitter kvar i 30 - 60 minuter. En person med dermografism bör tänka på att undvika att riva eller gnugga huden eller att ha för åtsittande kläder för att undvika utslagen.
Ansträngningsurtikaria:
Nässelutslag vid ansträngingsurtikaria visar sig då man i kombination med vissa läkemedel eller födoämnen anstränger sig.
Tryckutrikaria:
Nässelutslag kan ibland bildas vid tryck mot kroppen. Detta är relativit ovanligt men ytterst jobbigt för en person med sjukdomen. Det är främst rumpa, fötter och händer som får nässelutslag och blir svullna då de utsätts för mest tryck. En person med tryckurtikaria bör inte sitta eller stå för länge.
Värmeurtikaria:
Vid värmeurtikaria får man nässeutslag vid hög värme. De kan uppstå när är ute och joggar en varm sommardag eller bastar.
Vid Quinckeödem bildas nässelutslag som stora svullnader vid öga, näsa, mun och läppar. De bildas där hud och slemhinna möts och kan ibland också göra så att slemhinnan i halsen svullnar upp. Då bör man kontakta en akutmottagning.
Ljusurtikaria:
Ibland kan nässelutslag orsakar av överkänslighet mot ljus. Detta kallas ljusurtikaria och är ganska ovanligt. Nässelutslagen kan uppstå efter bara några minuter i solljus och därför bör den person med ljusurtikaria undvika solen till den grad att den är symtomfri.
Köldurtikaria:
Vid köldurtikaria bildas vid kyla och/eller när det blåser. Oftast kan 5 grader räcka för att nässelutslag, rodnad och svullnad i händer och ansikte. Den med köldurtikaria bör undvika att dricka kallt vatten eller äta glass. Att bada i kallt vatten kan vara allvarligt och orsaka allvarliga nässelutslag.
Kontakturtikaria:
Kontakturtikaria är en allergisk reaktion mot någonting man har haft kontakt med. Till exempel latex, pälsdjur, jordnötter, nässlor osv. För att slippa nässelfeber vid kontakturtikaria är det viktigt att veta vad ämnerna som man bör undvika finns.
Kolinerg urtikaria (ansträngningsurtikaria):
Kolinerg urtikaria är en sorts urtikaria som ger nässelutslag vid ökad kroppstemperatur. Framförallt vid stress, feber, varma bad eller varma sommardagar. En person med kolinerg urtikaria har oftast sjukdomen ett par år för att den sedan ska försvinna.
Dermografism:
Vid dermografism bildas ett nässelutslag där man rivit sig. Huden blir utstående och blekröd och utslagen sitter kvar i 30 - 60 minuter. En person med dermografism bör tänka på att undvika att riva eller gnugga huden eller att ha för åtsittande kläder för att undvika utslagen.
Ansträngningsurtikaria:
Nässelutslag vid ansträngingsurtikaria visar sig då man i kombination med vissa läkemedel eller födoämnen anstränger sig.
Tryckutrikaria:
Nässelutslag kan ibland bildas vid tryck mot kroppen. Detta är relativit ovanligt men ytterst jobbigt för en person med sjukdomen. Det är främst rumpa, fötter och händer som får nässelutslag och blir svullna då de utsätts för mest tryck. En person med tryckurtikaria bör inte sitta eller stå för länge.
Värmeurtikaria:
Vid värmeurtikaria får man nässeutslag vid hög värme. De kan uppstå när är ute och joggar en varm sommardag eller bastar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar